Forskning
Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat markant de senaste decennierna. Det yttrar sig ofta i kroppsliga och emotionella symtom såsom huvudvärk, magvärk, stress, oro, ångest och nedstämdhet. Barn och unga vuxna som diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom riskerar långa sjukdomsförlopp, fortsatt behov av psykiatrisk vård och läkemedelsbehandling, har svårare att fullfölja utbildning och högre risk för suicidförsök. Utöver det individuella lidandet utgör detta en stor samhällelig kostnad. Studier visar att unga kvinnor jämfört med unga män, har högre prevalens av stress-relaterade symtom, vårdas oftare till följd av självskadehandling och har högre risk för depression och ensamhet. Ofta saknas behandlingsalternativ för flickor med denna problembild.
"Dansprojektet” är en randomiserad kontrollerad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län, med syfte att undersöka effekten av att komplettera elevhälsa med dans för flickor 13–18 år med stressrelaterad psykisk ohälsa. Professor Margareta Möller kom med idén till studien och var projektansvarig huvudhandledare. Region Örebro Län stod som huvudsaklig finansiär. Leg. fysioterapeut Anna Duberg utformade interventionen och var doktorand (Örebro universitet, minst för Hälsovetenskaper). Totalt 112 flickor med återkommande somatiska och/eller emotionella besvär ingick i studiens analyser. Dansen gavs två ggr/v i 8 månader och fokus var rörelseglädje och inte prestation. Se publikationer nedan eller läs svenska sammanfattande reportage här.
Resultaten visade att dansgrupp jämfört med kontrollgrupp ökade sin självskattade hälsa samt minskade somatiska och emotionella symtom efter avslutad intervention. Även konsumtion av smärtlindrande medicin minskade i dansgruppen. Hälsoekonomisk analys visar kostnadseffektivitet - beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök (54 % i dansgruppen och 25 % i kontrollgruppen minskade antal besök), samt att dans är en förhållandevis billig insats.
Den kravlösa atmosfären och stödjande gemenskapen var av stort värde för deltagarna, vilket framkom i de kvalitativa analyserna. Dansen sågs som en oas från stress, en fristad från högt satta individuella och sociokulturella upplevda krav. Den centrala förståelsen av flickornas upplevelser var ”Erfar kroppsförankrad självtillit som öppnar nya dörrar”. Denna ökade självtillit genererade glädje och energi samt ny förmåga att ”ta plats” både rumsligt och metaforiskt.
En av de många bakomliggande mekanismerna kan vara det fokusskifte som dansen erbjuder, dvs “från tankar till kropp”. Eftersom ältande ofta ingår i psykisk ohälsa, dvs. att ha fastnat i negativa tankebanor och oro, kan dansens uppmärksamhet till rörelse och musik vara särskilt värdefull. Medveten närvaro, men också stärkt kroppskännedom och pulsökning ökar välbefinnandet.
WHO understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. Dans utgör ett exempel på hälsoekonomiskt effektiv och aktiv insats som stärker positiva levnadsvanor för målgruppen. Som icke-farmakologiskt förebyggande och komplimenterande behandlingsinsats i grupp har dansen potential att nå många och därmed göra stor skillnad med små medel.
Dansprojektets arbete utgick från Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC), Region Örebro Län (RÖL). Anna Duberg disputerade vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro Universitet i maj 2016 (se “Thesis” nedan).
Huvudhandledare: Professor Margareta Möller, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, RÖL. Bihandledare: M.Dr. Helena Sunvisson, Örebro Universitet. Bihandledare: M.Dr. Lars Hagberg, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, RÖL. Doktorand Hälsoekonomisk aspekt i dansprojektet: Anna Philipson. Publikationer nedan.
Dans för Hälsa baseras på Dansprojektets metod och togs fram med stöd av Social Impact Lab vid Örebro Universitet, ansvarig Åsa Allard.
PUBLIKATIONER - dansprojektet
Duberg A, Taube J, Möller M. Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa. Läkartidningen 36/2013
