Forskning
Kroppsliga och emotionella symtom såsom huvudvärk, magvärk, stress, oro och nedstämdhet hos ungdomar är ett vanligt förekommande problem. Utöver det individuella lidandet utgör detta en stor samhällelig kostnad samt ökad risk för utanförskap, depression och ångestproblematik. Icke-farmakologiska och lättillgängliga behandlingsalternativ efterfrågas för att möta denna problembild.
"Dansprojektet” är en randomiserad kontrollerad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län, med syfte att undersöka effekten av att komplettera elevhälsa med kravlös dans för flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa. Professor Margareta Möller kom med idén till studien och var huvudhandledare. Region Örebro Län stod som huvudsaklig finansiär. Leg. fysioterapeut Anna Duberg utformade interventionen och var doktorand (Örebro Universitet, Inst för Hälsovetenskaper). Totalt 112 flickor med återkommande somatiska och/eller emotionella besvär ingick i studiens analyser. Dansen gavs två ggr/v i 8 månader och fokus var rörelseglädje och inte prestation. Se publikationer nedan, se referenslistan eller läs svenska sammanfattande reportage. Studien genomfördes 2008-2011.
Resultaten visade att dansgrupp jämfört med kontrollgrupp ökade sin självskattade hälsa samt minskade somatiska och emotionella symtom efter avslutad intervention. Hälsoekonomisk analys visar kostnadseffektivitet - beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök (54 % i dansgruppen och 25 % i kontrollgruppen minskade antal besök), samt att dans är en förhållandevis billig insats.
Den kravlösa atmosfären och stödjande gemenskapen var av stort värde för deltagarna, vilket framkom i de kvalitativa analyserna. Dansen sågs som en oas från stress, en fristad från högt satta individuella och sociokulturella upplevda krav. Den centrala förståelsen av flickornas upplevelser var ”Erfar kroppsförankrad självtillit som öppnar nya dörrar”. Denna ökade självtillit genererade glädje och energi samt ny förmåga att ”ta plats” både rumsligt och metaforiskt.
Metoden Dans för Hälsa implementeras idag över hela Norden vilket inte bara vilar på Dansprojektets resultat utan även på evidensen för fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa, samt på den breda erfarenhet av användandet av metoden som finns över landet. Lokala uppföljningar visar goda resultat och flertal kommuner har valt att erbjuda metoden som en del i elevhälsans utbud under flertal år. Mer forskning behövs för att stärka evidensen*.
Hur kan det fungera? Utöver de uppenbara fysiologiska effekterna av regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet, så är en av flera tänkbara bakomliggande mekanismer den närvaro som kravlös dans ger. Närvaron ger möjlighet till upplevd rörelseglädje och erbjuder ett fokus-skifte “från tankar till kropp” som kan kännas mentalt vilsam. Eftersom ältande ofta ingår i psykisk ohälsa, dvs. att ha fastnat i negativa tankebanor och oro, kan dansens fokus på rörelse av den egna kroppen till musik vara särskilt värdefull. Medveten närvaro, men också stärkt kroppskännedom ökar välbefinnande. Känslan av social inkludering och tillhörighet i en trygg grupp är också en viktig del av förklarande mekanismer.
WHO understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. Dans utgör ett exempel på hälsoekonomiskt effektiv och fysiskt aktiv insats som stärker positiva levnadsvanor för målgruppen. Som icke-farmakologiskt förebyggande och komplimenterande behandlingsinsats i grupp har dansen potential att nå många och därmed göra stor skillnad med små medel.
Dansprojektets arbete utgick från Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC), Region Örebro Län (RÖL). Anna Duberg disputerade vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro Universitet i maj 2016 (se “Thesis” nedan).
Huvudhandledare och huvudansvarig: Professor Margareta Möller, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, RÖL. Bihandledare: M.Dr. Helena Sunvisson, Örebro Universitet. Bihandledare: Docent Lars Hagberg, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, RÖL. Doktorand Hälsoekonomisk aspekt i dansprojektet: Anna Philipson. Publikationer nedan.
Dans för Hälsa baseras på Dansprojektets metod och togs fram med stöd av Social Impact Lab vid Örebro Universitet, ansvarig Åsa Allard.
*Förtydligande angående dansforskning generellt så råder det inget tvivel om att fler översiktsstudier behövs i området, även om antal studier ökar, är dans ett smalt område. Idag finns en ny systematisk översikt publicerad (Noetel M, et al. Effect of exercise for depression: systematic review and network meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2024 Feb 14;384:e075847. doi: 10.1136/bmj-2023-075847. PMID: 38355154; PMCID: PMC10870815.) som lyfter fram att dans kan ha lovande effekter vid depression. Även Tao et al (Tao D, et al, 2022, The Physiological and Psychological Benefits of Dance and its Effects on Children and Adolescents: A Systematic Review. Front. Physiol. 13:925958. doi: 10.3389/fphys.2022.925958) konkluderar att dans ger hälsofördelar för unga och implementering bör seriöst övervägas. Gällande det samlade globala forskningsunderlaget så är fysisk aktivitet vid psykisk hälsa utgångspunkten, eftersom det vida överstiger det mindre området dans.
PUBLIKATIONER - dansprojektet - Dans för hälsa
Duberg A. Dansintervention för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor. Socialmedicinsk tidskrift 2020;05-06(97):878-887. https://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/2299
Sandberg E, Moller M, Sarnblad S, Appelros P, Duberg A. Dance intervention for adolescent girls: Effects on daytime tiredness, alertness and school satisfaction. A randomized controlled trial. Journal of Bodywork and movement therapies 2020; sept 16, proof DOI:https://doi.org/10.1016/j.jbmt.2020.09.001
Duberg A, Jutengren G, Hagberg L, Moller M. The effects of a dance intervention on somatic symptoms and emotional distress in adolescent girls: A randomized controlled trial. Journal of International Medical Research 2020;48(2) 1–12. DOI: 10.1177/0300060520902610
Carlsson N, Kullberg A, Johansson I, Bergman P, Skagerström J, Andersson A. "Exploring experiences among adopters during the diffusion of a novel dance intervention in Sweden". International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2018;13:1, 1438697
Duberg A, Moller M, Sunvisson H. “I feel free”: Experiences of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 2016;11:31946.
Philipsson A, Duberg A, Moller M, Hagberg L. Cost utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. Cost Eff Resour Alloc 2013;11(1):4.
Duberg A, Taube J, Möller M. Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa. Läkartidningen 36/2013
Duberg A, Hagberg L, Sunvisson H, Moller M. Influencing self rated health among adolescent girls with dance intervention: a randomized controlled trial. JAMA Pediatr 2013;167(1):2731.
